Först dog Gud, sedan människan

Via Aeon finner jag en intervju med Michel Foucault:

Det första som slog mig var att intervjuaren låter Foucault tala till punkt – han får utveckla sina tankar utan att allt hackas sönder. En fröjd att ta del av en konversation av det slaget. Den andra var något som Foucault tar upp i intervjun. Han konstaterar att på 1800-talet stod det klart att Gud är död – men han föreslår nu att inte heller människan ”verkligen” finns! En omskakande och radikal tanke. Foucault själv tycks mena att den frihet som Guds död ledde fram till vidgas ytterligare när vi inte begränsas av existensen av en essentiell ”människa”. Människan är konstruerad och kan dekonstrueras!

Jag både håller med och inte. Å ena sidan tror jag att många har varit fast i en snäv och begränsande förståelse av människan, med ofrihet som följd. Den katolska naturrätten kanske kan sägas illustrera detta. Det är förtjänstfullt att frigöra sig från sådana konstruktioner. Å andra sidan tror jag att det finns essentiella drag hos människor, av biologiskt slag – vi är inte oskrivna blad som kan formas och omformas hursomhelst (vilket Steven Pinker klargör i The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature). Striden mellan konservativa, liberaler och socialister kanske i hög grad beror på hur stor man tror att omfattande denna biologiska natur är. Tror man att den inte alls existerar, ja, då kan man försöka sig på att omforma hela samhället och skapa en ny, ädel människa! (Kommunistens föresats.) Tror man att den existerar och är heltäckande (kanske fastlagd av en gudomlig ”skapare”), ja, då motsätter man sig alla reformer och den frihet som ger möjlighet till omprövning av sätt att leva. (Reaktionärens föresats.) Jag ser liberalen som den som försöker balansera det essentiella och det konstruerade utifrån en tilltro till människors förmåga att nyttja friheten till, i huvudsak, lyckobringande aktiviteter.

Som så ofta ger Foucault inspiration till viktigt tänkande, även om man (lika ofta) inte håller med honom. Se tidigare inlägg om Foucault här.

Den destruktiva sexualdriften

Arthur Schopenhauer skriver om sexualdriften i The World as Will and Idea:

The sexual impulse in all its degrees and nuances plays not only on the stage and in novels, but also in the real world, where, next to the love of life, it shows itself the strongest and most powerful of motives, constantly lays claim to half the powers and thoughts of the younger portion of mankind, to the ultimate goal of almost all human efforts, interrupts the most serious occupations every hour, sometimes embarrasses for a while even the greatest minds, does not hesitate to intrude with its trash, interfering with the negotiations of statesmen and the investigations of men of learning, knows how to slip its love letters and locks of hair even into ministerial portfolios and philosophical manuscripts, and no less devises daily the most entangled and the worst actions, destroys the most valuable relationships, breaks the firmest bond, demands the sacrifice sometimes of life or health, sometimes of wealth, rank, and happiness, nay, robs those who are otherwise honest of all conscience, makes those who have hitherto been faithful, traitors; accordingly on the whole, appears as a malevolent demon that strives to pervert, confuse and overthrow everything.

Vissa mäktiga herrar skulle säkert, ex post, hålla med. Å andra sidan finns det nog ett och annat som talar för sexuell njutning, trots allt. Om man kan utöva den med respekt för andra och och om man gör rationella försök att minimera negativa konsekvenser, kan den ses som ett av de mest lyckobringande inslagen i tillvaron. Håller man inte med finns alltid möjlighet att överväga alternativet celibat.

Psykologin bakom tro på skapare

Vad får människor att acceptera den felaktiga teorin om ”intelligent design” istället för den vetenskapligt grundade evolutionsteorin? Den nya studien ”Death and Science: The Existential Underpinnings of Belief in Intelligent Design and Discomfort with Evolution”, publicerad i PLoS ONE, finner att dödsångest är en möjlig förklaringsfaktor:

The present research examined the psychological motives underlying widespread support for intelligent design theory (IDT), a purportedly scientific theory that lacks any scientific evidence; and antagonism toward evolutionary theory (ET), a theory supported by a large body of scientific evidence. We tested whether these attitudes are influenced by IDT’s provision of an explanation of life’s origins that better addresses existential concerns than ET. In four studies, existential threat (induced via reminders of participants’ own mortality) increased acceptance of IDT and/or rejection of ET, regardless of participants’ religion, religiosity, educational background, or preexisting attitude toward evolution. Effects were reversed by teaching participants that naturalism can be a source of existential meaning (Study 4), and among natural-science students for whom ET may already provide existential meaning (Study 5). These reversals suggest that the effect of heightened mortality awareness on attitudes toward ET and IDT is due to a desire to find greater meaning and purpose in science when existential threats are activated.

Det tråkiga med detta resultat är att det antyder att människor kan ta ställning i strikt vetenskapliga frågor utifrån ovetenskapliga utgångspunkter. Uppfattningar om hur liv har utvecklats bör inte påverkas av om människor upplever mening med livet eller dödsångest. Det positiva med studien tycker jag är att ett budskap om att naturalism kan innefatta meningsfullhet också verkar kunna påverka människor, denna gång i riktning mot acceptans av vetenskapliga resultat. En intressant sak: när studiens deltagare påmindes om dödsångest steg deras ogillande av Richard Dawkins, medan deras gillande av förespråkaren av ”intelligent design” Michael Behe steg.

Gener och identifikation med politiska partier

Det tycks inte bara vara så att politiska uppfattningar per se i hög grad bestäms av genetik och grundläggande psykologiska egenskaper: detta verkar även gälla för hur starkt man identifierar sig med ett politiskt parti. I studien ”Is There a ‘Party’ In Your Genes?”, publicerad i Political Research Quarterly (preliminär gratisversion här), rapporteras:

Utilizing quantitative genetic models, the authors examine the sources of party identification and the intensity of that identification. The results indicate genes exert little, if any, influence on party identification, directly or indirectly through covariates. However, we find that genes appear to play a pivotal role in shaping the strength of an individual’s party identification. … With regard to political party affiliation, people appear to be influenced by a biological propensity to be intense or apathetic regardless of how they were raised or which party they were raised to support. It appears clear that neither personality (as measured here) nor religious intensity is genetically, or to a large degree environmentally, related to partisan intensity.

Det finns dock tidigare forskning som antyder att även ideologiska uppfattningar kan ha genetisk grund och, i vilket fall, följa av grundläggande psykologiska egenskaper (se t.ex. inläggen ”Nyliberal psykologi””Bestäms politiska uppfattningar av ideologi?””Ideologiernas genetiska grund” och ”Vad kännetecknar politiskt konservativa?”). Traditionella politiska förklaringsmodeller är i starkt behov av komplettering. Själv kan jag meddela att jag alltid har identifierat mig ganska starkt med ett politiskt parti. Att mina gener kunde ha med det att göra kände jag inte tidigare till.

Fördomar bland apor

Människor tycks ha en tendens att identifiera sig med ”sin grupp”. Frågan är var denna tendens kommer ifrån. En ny studie av apor, ”The Evolution of Intergroup Bias: Perceptions and Attitudes in Rhesus Macaques”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, finner följande:

We examined intergroup preferences in a nonhuman species, the rhesus macaque (Macaca mulatta). We found the first evidence that a nonhuman species automatically distinguishes the faces of members of its own social group from those in other groups and displays greater vigilance toward outgroup members (Experiments 1–3). In addition, we observed that macaques spontaneously associate novel objects with specific social groups and display greater vigilance to objects associated with outgroup members (Experiments 4–5). Finally, we developed a looking time procedure … and we discovered that macaques, like humans, automatically evaluate ingroup members positively and outgroup members negatively (Experiments 6–7). These field studies represent the first controlled experiments to examine the presence of intergroup attitudes in a nonhuman species. As such, these studies suggest that the architecture of the mind that enables the formation of these biases may be rooted in phylogenetically ancient mechanisms.

Denna tendens till kollektivism har förstås sina fördelar, genom att skapa sammanhållning, omsorg och, kanske, möjlighet att skapa och upprätthålla kollektiva nyttigheter. Men den har också sina nackdelar, genom att skapa likformighet och fientlighet mot utomstånde. Man kan tänka sig att många krig och andra konflikter människogrupper emellan genom historien har haft sin grund i grupptänkande. Här kan man knyta an till distinktionen mellan bonding and bridging social capital, dvs. sådant socialt kapital som bygger på gruppsammanhållning och inåtvändhet och sådant socialt kapital som innefattar tillit mer allmänt och en vilja och förmåga att öppna sig mot andra än bara den egna gruppen.

Genetisk grund för fundamentalism

Vad bestämmer religiös praktik och tro? I den nya studien ”Do Genetic Factors Influence Religious Life? Findings from a Behavior Genetic Analysis of Twin Siblings”, publicerad i Journal for the Scientific Study of Religion, skiljer man på tre faktorer, som i olika grad förklarar olika religiösa företeelser: genetiska, familjebaserade och externa. Detta möjliggörs genom att man jämför effekter mellan enäggs- och tvåäggstvillingar. Figuren sammanfattar:

Särskilt intressant fann jag att att personer som säger sig ha blivit ”födda på nytt”, vilket indikerar en fundamentalistisk kristen upplevelse och tro, i hög grad tycks ha blivit det av genetiska skäl. Predisposed to superstition at birth! Det är också intressant att notera att barn påverkas av föräldrarnas religiösa livsmönster, vilket även Jesus insåg.

Tips: Alex Tabarrok.

Kärlek i hjärnan

Styrs romantiska känslor på samma sätt i hjärnan för kvinnor och män samt för heterosexuella och homosexuella? Den fMRI-baserade studien ”The Brain Reaction to Viewing Faces of Opposite- and Same-Sex Romantic Partners”, publicerad i PLoS ONE, har undersökt den saken:

We pursued our functional magnetic resonance imaging (fMRI) studies of the neural correlates of romantic love in 24 subjects, half of whom were female (6 heterosexual and 6 homosexual) and half male (6 heterosexual and 6 homosexual). We compared the pattern of activity produced in their brains when they viewed the faces of their loved partners with that produced when they viewed the faces of friends of the same sex to whom they were romantically indifferent. The pattern of activation and de-activation was very similar in the brains of males and females, and heterosexuals and homosexuals. We could therefore detect no difference in activation patterns between these groups.

Ibland sägs att kärleken är ett fenomen som finns utan att det vetenskapligt kan beläggas. Det synsättet förefaller tveksamt, mot bakgrund av forskning av detta slag. Rent vetenskapligt verkar det finnas tecken på att kärleken finns i form av aktiverade områden i hjärnan och att den dessutom är av liknande karaktär, oavsett kön och läggning på de inblandade.