Skyddar socialt kapital mot populism?

Ja, enligt studien ”Populism and Civil Society”:

We test the hypothesis on whether belonging to a body in civil society (by belonging to a civil society association or a trade union) reduces the probability to vote (as stated in retrospective questions) for a populist party.  …

Our main finding is that individuals belonging to associations are less likely to vote for populist parties. In Europe, individuals belonging to associations are 3.2 percent less likely to vote for populist parties during the post global financial crisis period. The result is driven specifically by membership in civil associations rather than trade unions.

Författarna menar att medlemskap i organisationer i det civila samhället ger ett slags ideologiskt ankare, identitet och möjligheter för människor att ge uttryck för sina uppfattningar, utan vilket allt detta blir svårare. Populister kan lättare utnyttja en situation där människor står mer isolerade från organiserat umgänge med andra. Det kan också vara så att organisationsmedlemskap gynnar en känsla av socialt ansvarstagande. Det kanske inte är en slump att många politiska rörelser av auktoritärt slag genom historien har försökt kväsa eller styra det civila samhället.

Är svenska lokalpolitiker ute efter pengar?

Heléne Berg analyserar i ”Is It Worth It? On the Returns to Holding Political Office” om svenska lokalpolitiker gynnas ekonomiskt av att vara aktiva i politiken. Det gör de inte:

I show graphically and econometrically that monetary returns from politics are absent irrespective if one considers the period right after the election, up to 15 years later or the period right after exiting politics. This result holds for different income measures such as disposable income, total labor income or labor income from the largest source. It is also true on average as well as when considering heterogeneous effects across various dimensions of parties, councils and candidates.

Hon undersöker därefter vad som istället kan tänkas motivera människor att bli aktiva i lokalpolitiken och finner stöd för att det kan gynna en fortsatt politisk karriär, med allt en sådan för med sig:

The main conclusion from this analysis is that being borderline elected into a municipal council improves political career prospects, especially through increased chances of advancing to national politics, but also of being elected in future local elections—at least in the short run. Hence, if the goal of politicians is to enjoy non-monetary payoffs such as political accomplishments, prestige and power from a successful political career, being elected once locally is an effective starting point.

De svenska politikerna förefaller härvidlag kanske mer ädla än vad man hade kunnat förvänta sig (om det inte är så att en nationell politisk karriär, som de kan sikta mot, innefattar högre inkomst?). Att svenska lokalpolitiker också kan betraktas som mer kompetenta än befolkningen i allmänhet tyder kanske på att de ersättningar som erbjuds lokalpolitiker inte heller behöver höjas väsentligt – duktig folk tycks lockas ändå.

Jämför med Anne Applebaums tes om vad som driver populistiska ledare!

Inget stöd för att ojämlikhet ger lägre lycka

Finanskrisen gav bl.a. upphov till högre inkomstojämlikhet i Europa. Hur ser sambandet mellan sådan ojämlikhet och lycka/livstilfredsställelse ut? Det undersöks i den nya studien ”Rising Income Inequality During the Great Recession Had No Impact on Subjective Wellbeing in Europe, 2003–2012”:

Findings: income inequality has no statistically significant impact before, during, or after the Great Recession. Instead (contrary to much previous research) a straightforward individualistic utilitarian–materialist understanding is supported: money does increase wellbeing but inequality itself—the gap between rich and poor—is irrelevant.

I den politiska debatten fokuseras ofta på inkomstojämlikhet som ett stort problem, men om sådan ojämlikhet inte är relaterad till lycka eller livstillfredsställelse kanske det indikerar att problemet inte är så stort? Det andra resultatet, att mer pengar ger mer lycka, är minst lika intressant och i enlighet med annan forskning, t.ex. studien ”Subjective Well-Being and Income: Is There Any Evidence of Satiation?”.

Media påverkar politiska attityder – fallet Östtyskland

Den nya studien ”Media’s Role in the Making of a Democrat: Evidence from East Germany” visar följande:

This paper explores the causal influence of media content on voting behavior. We exploit a natural experiment involving access to West German TV within the German Democratic Republic. Focusing on federal and state election outcomes in the post-reunification decade (i.e., a time at which TV content was harmonized), we find that municipalities that had access to Western TV broadcasts before reunification have lower vote shares for left-wing and right-wing extremist parties. With regard to potential channels, we provide evidence based on survey data that GDR citizens with access to West German TV were less loyal to the socialist regime, less hostile toward foreigners, and exhibited higher levels of social capital. Our findings thus support the notion that access to free media influences political attitudes and facilitates the consolidation of democracy.

Betydelsen av fria medier bör inte underskattas.

HT: Alexander Fink.

En extraordinär domare

Notorious RBG Giclée by Corey Singletary

Jag har just sett dokumentärfilmen RBG, om Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol. En mycket imponerande och inspirerande person! Det kan man tycka utan att hålla med henne i sak i alla frågor, vilket exemplifierades i filmen av hennes vänskap med den konservative domaren Antonin Scalia och av beundrande ord av den republikanske senatorn Orrin Hatch.

Några av de saker jag tycker om hos henne:

  • Hennes kamp för lika rättigheter för kvinnor och för olika minoriteter utifrån en förståelse av USA:s konstitution som innefattandes likabehandling.
  • Den intellektuella styrka, och den personliga behärskning, hon ständigt visar prov på. Lågmäldhet i kombination med kompetens!
  • Hennes insikt att livet inte bara består av jobb (även om hon tar det på största allvar); faktum är att hon antyder att man gör ett bättre jobb om andra passioner finns, som bjuder avkoppling och tankar på annat. Hennes två primära aktiviteter förutom jobbet har jag också funnit viktiga för ett gott liv: opera och motionerande.
  • Hennes förmåga att skilja på sak och person och att uppskatta, och lyssna till, personer av annan politisk uppfattning.

Du kan t.ex. hyra filmen på iTunes. Och följa bloggen om henne: Notorious R.B.G.

Evidens utan teori?

Det är i ropet att förespråka evidensbaserad politik. Det är förstås utmärkt att vilja utgå från fakta, inte minst om konsekvenserna av olika åtgärder, innan viktiga beslut fattas. Men det finns måhända en något naiv tilltro till empirisk evidens, och på senare tid har ett par intressanta varningar framförts.

Den första – ”Purely Evidence-Based Policy Doesn’t Exist” – ges av Lars Peter Hansen, känd för att ha utvecklat ekonometrins verktyg, som förvisso är användbara för framtagandet av evidens. Men Hansen varnar för att det ofta inte går att ta fram säker evidens med de data och metoder som finns och att det det krävs teoretiska modeller (även om de också är imperfekta) för att vägleda och tolka empiriska resultat. Bl.a. skriver han:

While experimental evidence of various guises is available, unlike many of our colleagues in the physical and biological sciences, macroeconomists are limited in terms of the types of experiments we can run. Other sources of evidence can be helpful, including those captured in aggregate time series and in microeconomic cross sections. But for important policy-relevant questions, to use this evidence in meaningful ways requires conceptual frameworks or models. We are often interested in assessing alternative policies for which the information in the existing data may be quite limited. The evidence, economic data, tells us to some degree what happened in the economy as a result of a set of conditions; models are what allow us to compare what happened with what would have happened under a different set of conditions, including, of course, different policies. Without the framework to enable that comparison, the data are descriptive, perhaps, but not nearly as useful. Thus, the models are in essence tools that allow us to explore better hypothetical changes in the underlying economic environment. The choice of model is a vital input into the analysis and can have a big impact on the policy implications.

Han citerar också en annan Ekonomipristagare, F. A. Hayek, om vår begränsade kunskap.

Den andra varningen – ”A Problem in Theory” – ges av Michael Muthukrishna och Joseph Henrich och knyter an till replikationskrisen i experimentella vetenskaper:

The replication crisis facing the psychological sciences is widely regarded as rooted in methodological or statistical shortcomings. We argue that a large part of the problem is the lack of a cumulative theoretical framework or frameworks. Without an overarching theoretical framework that generates hypotheses across diverse domains, empirical programs spawn and grow from personal intuitions and culturally biased folk theories. By providing ways to develop clear predictions, including through the use of formal modelling, theoretical frameworks set expectations that determine whether a new finding is confirmatory, nicely integrating with existing lines of research, or surprising, and therefore requiring further replication and scrutiny. Such frameworks also prioritize certain research foci, motivate the use diverse empirical approaches and, often, provide a natural means to integrate across the sciences. Thus, overarching theoretical frameworks pave the way toward a more general theory of human behaviour.

Under mina doktorandstudier i nationalekonomi stod teorin i centrum – den ansågs vara riktig vetenskap. Sedan kom beteendeekonomin och den experimentella ekonomin, liksom starka datorer och stora datamängder, och empirin kom att stå i centrum. Nu tycks en syntes vara på gång – som förvisso har omfattats av många hela tiden men som inte har dominerat det vetenskapsmetodologiska synsättet – nämligen att båda delarna behövs. Men som Hayek varnade för sin prisföreläsning, ”The Pretence of Knowledge”, behövs alltid, även med goda teorier och goda empiriska metoder och data, epistemisk ödmjukhet:

If man is not to do more harm than good in his efforts to improve the social order, he will have to learn that in this, as in all other fields where essential complexity of an organized kind prevails, he cannot acquire the full knowledge which would make mastery of the events possible.