Varför rösta?

Det vankas val till Europaparlamentet. Johan Norberg listar sju skäl för att rösta; Aftonbladet listar sex; Sanna Rayman talar om möjligheten att förändra; Niklas Ekdal anför följande:

Om inte ni väljer vem som ska representera er i Bryssel kommer andras röster att bli dubbelt så mycket värda. Tänk om de människorna är helt ute och cyklar?

niklasekdal
Niklas Ekdal

Vad förenar dessa röstningsvurmare? Jo, föreställningen att potentiella väljare kan fås att gå och rösta om man hävdar att de därigenom påverkar valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas. Jag vet inte om Johan Norberg, Aftonbladet och Sanna Rayman innerst inne tror att en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas, men Niklas Ekdal gör det uppenbarligen. I vilket fall verkar samtliga tycka att man ska tala, eller skriva, som om en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas.

Ett litet problem bara. Det stämmer inte att en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas. Niklas Ekdals yttrande ovan är matematiskt felaktigt. Är det mot denna bakgrund bra att uppmana människor att rösta med det argumentet? Jag har mina tvivel. Om man nu anser att valdeltagande är en viktig variabel att bry sig om, är det nog bättre att ordna med telefonuppringningbrevröstning eller att vädja till expressiva skäl för att rösta. Sådana skäl, inte föreställningen att min röst påverkar valresultatet och, i förlängningen, vilka beslut som fattas, fick t.ex. mig att rösta häromdagen (på denna kandidat).

15 reaktioner på ”Varför rösta?

  1. NONICOCL… röstar på en missionsförbundare, det var som fan.
    Själv har jag sedan länge slutat med att rösta på det ”åsiktspaket” som matchar bäst. Jag väljer någonting som engagerar mig och går på det.
    Därför röstar jag på Christian Engström.

  2. swingthatcat: Missionsförbundare? :-S

    Du ger, som jag tolkar dig, uttryck för expressiva skäl för att rösta. En bra utgångspunkt, tycker jag.

  3. Niclas

    Vad gör man om man inte hittar en enda kandidat och inte ett enda parti som stämmer med en egen ideologi eller som brukar skriva – mina personliga preferenser.?

    PS! Är du säker på att du denna gång har gjort ett rationellt val. Mht ditt gillande av unga (vackra?) män så kan man misstänka den ”estetiska kanalen” fått dominera.

    Ungefär som i förra inlägget om detta med att rodna.

    Kan man egentligen lita på sitt eget förnuft. Hjärnan kanske röstar åt en utan att man egentligen vet varför.

  4. Anders: Då kan man väl helt enkelt avstå från att rösta? Annars är ju poängen med mitt sätt att se på saken att det inte spelar någon roll i sak hur en enskild person röstar, så känner man för någon kandidat eller något parti lite mer, eller vill signalera något med ett visst val, kan man, tycker jag, välja utifrån denna (möjligen apolitiska) bevekelsegrund. Vill man t.ex. rösta på en kandidat som ser bra ut kan man göra det utan att det spelar någon roll. Man signalerar då kanske att man uppskattar skönhet, en expressiv grund för röstandet.

  5. Det var i nån stockholmsförort sista kommunmandatet gick till FP istället för SD med en rösts övervikt för några val sedan. Så *ibland* kan en person göra en skillnad. :)

  6. Anders: Man måste alltid rösta på den minst dåliga. Se det utmärkta South Park avsnittet ”Douche vs Turd” för en genomgång av detta.

    I det här valet, och nästa riksdagsval, är det dock ointressant vad kandidaterna tycker i alla utom några få besläktade frågor. Därför måste man rösta på Piratpartiet, till dom andra partierna fattar att folk tar integritet på allvar.

  7. Av altrusiska skäl kan det visst vara motiverat att gå att rösta. Sannolikheten att du kan påverka (som inte är noll men liten) multiplicerat med effekten på alla människor kan myckeet väl motivera kostnaden. Andrew Gelman har ett papper om det.

  8. Lennart

    Jag är din motpol. SD, Fi och Piratpartiet hamnar längst ned på listan.

    Jag är pragmatiker. Internet är en sociotop utvecklad av människan. Ingen tidigare utvecklad mänsklig sociotop har kunnat fungera utan social och juridisk kontroll.

    Vad är det för unikt med denna nya sociotop.

    Om någon kan förklara detta för mig på ett långsiktigt hållbart sätt så kanske jag kan byta uppfattning.

    Fast man är datanörd så borde man intellektuellt kunna omforma internet till ”staden, byn, landet, världen”.

    Vilka verkliga sociala mötesplatser fungerar med anonymitet?

  9. Tja, varför inte rösta? Det är ju inte särskilt besvärligt.
    Men det finns ju fler skäl än tron att min lilla röst skulle påverka stort och omedelbums.
    Det finns ju också detta som vi så fint kallar att ”sända signaler”. Till exempel är det nog många som gör samma val som du för att meddela Moderaterna att det där med att peta ner Fjellner till förmån för Anna Ibrisagic, bara på grund av kön, inte var ett populärt tilltag. Detsamma med PP:s framfart. En röst på dem är ju en signalröst om integriteten. Etc…
    Det är inte oväsentligt att signalera lite då och då.

  10. Johan: Jo, jag känner till Edlin, Gelmin och Kaplan (2007), och jag håller med om att för dem som är altruister kan det vara motiverat att rösta (även om jag tror att Edlin et al. i) överskattar förekomsten av sociala preferenser vid politiska ställningstaganden och ii) underskattar kunskapsproblemet, att väljaren ska kunna identifiera vilket politiskt alternativ som medför en ökning i social välfärd). Dock förklarar deras modell inte varför egenintresserade personer kan vara motiverade att rösta (t.ex. av expressiva skäl, som jag motiveras av). I vilket fall är min huvudpoäng inte att det inte är motiverat att rösta – jag röstar som sagt själv – utan snarare att (det ofta implicita) argumentet att man genom att rösta påverkar valutgången är ett dåligt argument för att motivera röstande. Istället, om man vänder sig till altruistiska, potentiella väljare, skulle man kunnna säga att om du bryr dig om andra är det motiverat att rösta trots att sannolikheten att påverka utgången är extremt liten, eftersom det är troligt att den förväntade sociala välfärdsökningen [p(röst avgör valutgången)*den aggregerade välfärdseffekten av den därigenom gällande utgången jämfört med den annars gällande utgången] överstiger kostnaden att rösta.

    Sanna: Man kan förstås fråga sig varför man inte ska rösta, men jag tycker att den som uppmanar någon att företa sig något har bevisbördan. Annars håller jag helt med dig: det finns skäl att rösta som inte har med sannolikheten för att påverka valutgången att göra. Problemet tycker jag är att många uttrycker sig som om sannolikheten att påverka valutgången är hög snarare än nästintill obefintlig och att det utgör skäl att rösta.

  11. Att folk säger så har väl att göra med den hjärntvätt som alla har fått i skolan. ”Du är så viktig”, ”alla räknas” och sådant nonsens. Så alla inbillar sig att det förändrar saker och ting om just de röstar.

  12. undrar hur valdeltagandet kan komma att påverkas av ett övervakningssamhälle som ser hur varje enskild individ röstar. eftersom man då om inte annat borde kunna räkna ut hur varje enskild individ tänker vore kanske folkomröstningar överflödiga. är för övrigt lite fint att colin powell trots att han tidigare blivit totalt grundlurad inte verkar avstå från att lägga sin röst.

  13. men varför rösta…

    har jobbat 3 år åt eu på ohim i spanien så jag har till skillnad fr en hel hop politiker och andra sett hur maskineriet fungerar inifrån. ingen rolig hisotria. de flesta jobbar kvar. de kan inte slita sig från sina för spanska förhållanded väldigt höga löner och fina förmåner. det är tragiskt att man måste köpa eu lojalitet. men thats the way it works. en parentes bara. det finns inget parti som har mer än 2 av 10 rätt på min checklista av anledningar att rösta. då kan man med gott samvete avstå.

  14. ps/ nej helt fel att man måste röta på minst dåliga alternativet. finns inga hållabara argument för den metoden. att se på southpark för att förstår hur världen hängerihop låter lite naivt.. /ds

  15. Du har rätt i resonemanget ”en röst betyder inget” rent matematisk, men praktiskt kan det betyda hela skillnaden. Om man skulle resonera på samma sätt vid barntillverkning ser man enklare vad det kunde leda till…

Kommentarer inaktiverade.