Månadsarkiv: december 2008

Niclas Berggren 8:46 den 4 December 2008  

Hur ska fler unga få jobb?

Följande diagram från dagens DI visar relationen mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet i åldrarna 25-54 år i diverse OECD-länder:

ungdomsarbetsloshet

Som synes är Sverige ett av två länder där ungdomsarbetslösheten är ca fyra gånger så hög som arbetslösheten i den äldre gruppen. OECD konstaterar att ungdomsarbetslösheten är en tredjedel så hög i Norge, Danmark, Island och Nederländerna, dels. pga. utbildningssystemet, dels pga. inslag på arbetsmarknaden (t.ex. höga minimilöner och diverse regleringar som gör det svårt att avskeda).

Anders Borg vidhåller att dessa inslag på arbetsmarknaden inte utgör en förklaring. Detta gör han mot bättre vetande. Inte bara OECD betonar dylika faktorer; en översikt av forskningen, gjord av docent Per Skedinger, visar samma sak. Magnus Henrekson och han sammanfattar:

En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare, precis de grupper som regeringen säger sig vara mest angelägen om att värna.

Media: SvD1, SvD2 (Borg kanske är rädd för att Wanja blir arg om han ifrågasätter LAS?), DN, Sydsvenskan

Niclas Berggren 7:03 den 4 December 2008  

Politisk styrning av banker

Inte bara Johan Ehrenberg utan även en stor majoritet av Aftonbladets nätläsare vill socialisera bankerna. Frågan är om de har tänkt på att politiker kanske inte vägleds av ekonomisk rationalitet i sitt agerande. En ny studie påvisar att offentligt ägda banker i Tyskland tydligt påverkas av politisk styrning:

We find strong indications for political influence: the probability that savings banks close branches, lay-off employees or engage in merger activities is significantly reduced around elections. At the same time they tend to increase their extraordinary spendings, which include support for social and cultural events in the area, on average by over 15%. Finally, we find that savings banks extend significantly more loans to their corporate and private customers in the run-up to an election.

Ska ekonomiska beslut styras av viljan att bli omvald? Få väljare vill att någon ska förlora jobbet, men som Schumpeter förklarade är kreativ förstörelse en viktig grund för tillväxt. Att politiker uppehåller verksamhet av sysselsättningsskäl torde sällan vara ett bra sätt att använda knappa resurser. Likaså är det intressant att offentligt ägda banker är mer generösa med kreditgivningen, i alla fall nära val. Tror någon att det minskar risken för framtida kriser, att människor får låna mer pengar lättare?

Frågan om de offentliga ägda bankerna är mer eller mindre effektiva än andra banker studeras inte i denna uppsats, men följande konstateras:

An et al. (2007) show for Korea that banks with close political ties are less efficient.

Se även ett tidigare inlägg om forskning om effekter av statligt ägande.

Niclas Berggren 21:11 den 3 December 2008  

Illusorisk rättvisa

tearbetareJag har tidigare refererat till forskning som antyder att nettoeffekten på välfärd av rättvisemärkning mycket väl kan vara negativ, eftersom de arbetare som inte är anslutna riskerar att få det sämre. Nu visar en undersökning att inte ens de arbetare som är anslutna tycks få det bättre:

De som köper rättvisemärkt hoppas att det ska göra skillnad för arbetarna. Men precis som Uppdrag gransknings resa visar är det ingen större skillnad mellan de plantager som har en rättevisemärkning och de som saknar.

Jag köper inte rättvisemärkt.

Niclas Berggren 12:20 den 3 December 2008  

Sluta gynna Svenska kyrkan

skogStaten har låtit Svenska kyrkan slippa betala ca 1,5 miljarder i skatt, och mycket vill ha mer:

Avtalet om skattebefrielse för de så kallade ”prästlönetillgångarna” – det handlar om innehav av skog, mark och värdepapper – skrevs i samband med att Svenska kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet. Avtalet ger skattefrihet under åren 2001-2010 och nu har kyrkan ansökt om att det ska förlängas.

Mycket upprörande. Varför ska staten gynna en stor och rik ägare av skog, mark och värdepapper?

Se tidigare inlägg: ”Oanständig favorisering av kyrka”.

Niclas Berggren 11:40 den 3 December 2008  

Minskad intolerans mot homosexuella

Katolska kyrkan förnekar sig inte. Med näbbar och klor motsätter den sig att homosexuella handlingar, som i vissa länder bestraffas med döden, avkriminaliseras.

Som tur är verkar allt färre dela dess omoraliska, ondskefulla inställning. Min kollega Camilla har tagit fram följande diagram på basis av World Values Survey. Det visar hur inställningen till homosexuella förändrades under 1990-talet i olika länder. I undersökningen ombeds man att ange om man inte vill ha homosexuella som grannar, och för varje land mäts alltså den andel som svarar att de inte vill det:

wvs_homo

Här finns de underliggande siffrorna. Det finns hopp om framtiden, trots mörkermännen i Rom.

Se tidigare inlägg: ”Svensk omoral”, ”Det är inte bara Förintelsen som förnekas i Iran” och ”Fem år av frihet”.

Niclas Berggren 7:44 den 3 December 2008  

Samarbetar smarta mer?

Vad bestämmer om personer i en grupp samarbetar med varandra? En analys* av 36 experiment visar att intelligens har en gynnsam effekt:

Are more intelligent groups better at cooperating? A meta-study of repeated prisoner’s dilemma experiments run at numerous universities suggests that students cooperate 5% to 8% more often for every 100 point increase in the school’s average SAT score. This result survives a variety of robustness tests. Axelrod (1984) recommends that the way to create cooperation is to encourage players to be patient and perceptive; experimental evidence suggests that more intelligent groups implicitly follow this advice.

En plott ger en illustration:

sat_samarbete

För egen del fann jag detta resultat förvånande: jag trodde att smarta människor var mer egocentriska och socialt kyliga.

Se ett tidigare inlägg om hur smarta studenter i olika ämnen är. Nationalekonomer torde samarbeta väl!

___________________________

*Jones, Garett (kommande). “Are Smarter Groups More Cooperative? Evidence from Prisoner’s Dilemma Experiments, 1959-2003.” Journal of Economic Behavior and Organization.

Niclas Berggren 20:51 den 2 December 2008  

Skatteförslagen duggar tätt

boffiFettskatt har jag hört talas om. Nu kommer nästa skatteförslag:

There have already been calls by Australian experts to reduce the amount of water wasted through toilet flushing with a proposed new toilet tax.

Låt mig säga så mycket, att en sådan skatt skulle behöva vara synnerligen hög för att påverka mitt spolbeteende. Jag ser vattenklosetten som ett av civilisationens kännetecken.

Niclas Berggren 11:20 den 2 December 2008  

Ödmjuk stjärna

ronaldo

Cristiano Ronaldo har blivit utnämnd till Europas bäste fotbollsspelare. Han verkar inte omedveten om sin egen storhet:

Ronaldo sade själv förra veckan att han inte bara är den bäste fotbollspelaren i världen utan också den näst bäste och tredje bäste.

Media: SvD, DN, Aftonbladet, Sydsvenskan

Niclas Berggren 9:26 den 2 December 2008  

Keynesian utan tvekan

John Maynard

John Maynard Keynes

Mona Sahlin anklagar i DI idag regeringen för att vara för passiv:

1930-talets kris banade väg för John Maynard Keynes ekonomiska teorier. När ekonomin går in i en kris ska politiken investera i infrastruktur, utbildning och forskning för att möta nedgången. På detta sätt kan vi undvika att människor slås ut – och stå bättre rustade inför den kommande högkonjunkturen.

Professor Greg Mankiw är inte lika trosviss om keynesianismens välsignelser:

For example, here is the conclusion of Andrew Mountford and Harald Uhlig (a prominent econometrician now at the University of Chicago) in an empirical study called ”What are the Effects of Fiscal Policy Shocks?”:

Our main results are that

  • a surprise deficit-financed tax cut is the best fiscal policy to stimulate the economy
  • a deficit[-financed government] spending shock weakly stimulates the economy.
  • government spending shocks crowd out both residential and non-residential investment without causing interest rates to rise.

These findings are not consistent with standard Keynesian theory, according to which government spending multipliers are larger than tax multipliers and crowding out occurs through increases in interest rates. An earlier, related paper by Olivier Blanchard and Roberto Perotti called ”An Empirical Characterization Of The Dynamic Effects Of Changes In Government Spending And Taxes On Output” reported similar anomalous results:

we find that both increases in taxes and increases in government spending have a strong negative effect on private investment spending. This effect is consistent with a neoclassical model with distortionary taxes, but more difficult to reconcile with Keynesian theory: while agnostic about the sign, Keynesian theory predicts opposite effects of tax and spending increases on private investment. This does not appear to be the case.

Religiös trosvisshet är inte särskilt tilltalande när det gäller ekonomisk politik (heller). Keynes bör, antyder forskningen, inte anammas okritiskt. Detsamma ansåg Hayek (som, liksom Mona Sahlins idol Paul Krugman, är ekonomipristagare).

Se tidigare inlägg: ”Är regeringen för passiv?” och ”Jag är keynesian”
Relaterat i media: DN, SvD, Sydsvenskan, VA

Niclas Berggren 8:01 den 2 December 2008  

Johan Norberg möter David Ricardo

David Ricardo

David Ricardo

Johan Norberg skriver följande i DI idag:

Om staten försöker stimulera sig ur krisen på bekostnad av budgetbalansen är folk inte dummare än att de flesta förstår att de kommer att få stå för notan i framtiden och då blir det ännu viktigare att spara i dagsläget.

Detta resonemang får mig att tänka på ricardiansk ekvivalens, ett resonemang som David Ricardo lanserade i Essay on the Funding System (1820) och som Robert Barro återlanserade i ”Are Government Bonds Net Wealth?” (1974); se även Barros ”The Ricardian Approach to Budget Deficits” (1989).

Tanken är att det, under vissa antaganden, inte spelar någon roll för efterfrågan i ekonomin om staten finansierar sina utgifter idag med skatter eller budgetunderskott, eftersom medborgarna inser att ett budgetunderskott idag innebär högre skatter i framtiden. En implikation är skepsis mot möjligheten att stimulera ekonomin med mer expansiv finanspolitik.

Man kan dock notera att idén om ricardiansk ekvivalens har mötts med viss skepsis, inte bara från Ricardo själv utan även från t.ex. James Buchanan och Martin Feldstein. Men se en översikt om finanspolitikens möjlighet att påverka efterfrågan, som finner visst empiriskt stöd för ricardiansk ekvivalens i människors sparbeteende.

Niclas Berggren 16:42 den 1 December 2008  

Religiös ondska

3 Mos. 20:13:

Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.

Niclas Berggren 11:59 den 1 December 2008  

Sjunkande skattesatser

Jag stötte på följande tre diagram över den högsta inkomst- samt den högsta bolagsskattesatsen:

Det är slående hur dessa skattesatser har gått ned de senaste decennierna. Beror det på insikter om att höga skattesatser kan försämra ekonomins funktionssätt? Eller beror det på institutionell konkurrens: att de som utgör de skattebaser som är rörligast har kunnat få politiker att ge dem bättre villkor? Eller på något annat? Samtidigt har inte skatternas andel av BNP gått ned överlag (dock i Sverige), vilket antyder att andra än höginkomsttagare och företagen har fått högre skattesatser och att skattebaserna har breddats.

(Källa.)

Niclas Berggren 9:24 den 1 December 2008  

Kvinnor påverkar politiken

Många lägger stor vikt vid andelen kvinnor i politiska församlingar. Så här ser utvecklingen ut i riksdagen:

kvinnor_riksdagen

Frågan är om det spelar någon roll för de politiska besluten hur könsfördelningen ser ut. Svaret är att det tycks det göra. I den nya studien ”Gender Gaps in Policy Making: Evidence from Direct Democracy in Switzerland” finner Patricia Funk och Christina Gathmann följande:

In spite of increasing representation of women in politics, little is known about their impact on policies. Comparing outcomes of parliaments with different shares of female members does not identify their causal impact because of possible differences in the underlying electorate. This paper uses a unique data set on voting decisions to sheds new light on gender gaps in policy making. Our analysis focuses on Switzerland, where all citizens can directly decide on a broad range of policies in referendums and initiatives. We show that there are large gender gaps in the areas of health, environmental protection, defense spending and welfare policy which typically persist even conditional on socio-economic characteristics. We also find that female policy makers have a substantial effect on the composition of public spending, but a small effect on the overall size of government.

Två reflexioner:

  1. Bör man utvärdera andelen kvinnor i politiska församlingar utifrån hur politiken ändras därav? Antag att det inte blev någon politisk skillnad av fler kvinnor. Skulle då könsfördelningen vara irrelevant?
  2. Detta verkar göra väljarens val mer komplicerat: det är inte bara parti som spelar roll för vilken politik som förs utan också könsfördelningen på de som väljs. Det tycks som om kvinnliga politiker står till vänster om manliga politiker. Innebär det att en personröst på en kvinna i ett parti mer till höger blir ”politiskt-ideologiskt ekvivalent” med en personröst på en man i ett parti mer till vänster?

Se tidigare inlägg om varför män delade med sig av makten, kvinnors politiska påverkan, döttrars effekter på föräldrarnas politiska uppfattningar samt kvinnlig rösträtt och barns hälsa,