Kan vi lita på våra kunskaper?

Ibland är kristna tänkare intressanta. Den kristna filosofen Alvin Plantinga har ett argument i sin bok Warrant and Proper Function som jag finner stimulerande. Det säger i korthet följande:

  1. Sannolikheten för att man kan införskaffa pålitlig kunskap om världen är låg om evolutionen har gett upphov till människans kognitiva förmåga (E) och om det inte finns någon gud (N).
  2. Om man därför tror E&N bör man inte tro att man kan införskaffa pålitlig kunskap om världen.
  3. Men om man inte tror att man kan införskaffa pålitlig kunskap om världen, bör man inte tro något alls.
  4. Om man tror E&N bör man inte tro E&N (dvs. E&N är självmotsägande).

Ergo bör man inte tro E&N.* Den första premissen motiverar Plantinga på följande sätt:

The problem begins in the recognition, from this point of view, that the ultimate purpose or function of our cognitive faculties, if they have one, is not to produce true beliefs, but to promote reproductive fitness. What our minds are for (if anything) is not the production of true beliefs, but the production of adaptive behavior. That our species has survived and evolved at most guarantees that our behavior is adaptive; it does not guarantee or even suggest that our belief-producing processes are reliable, or that our beliefs are for the most part true. That is because our behavior could be adaptive, but our beliefs mainly false.”

Argumentet som sådant håller inte, vilket visas i en nätt sannolikhetsteoretisk analys här. Men det kan ändå ligga något i premiss 1. Vi har de kognitiva förmågor vi har, dessa är inte perfekta och vi bör alltid vara medvetna om att de har sina begränsningar. Det är också den hållning som i regel präglar vetenskaplig (till skillnad, ofta, från politisk och religiös) verksamhet.

_____________________________

*Argumentet utvecklas, förutom i kap. 12 i boken, även här och här.