Missbruk av ordet censur

På senare tid har två felaktiga påståenden om censur framförts:

  1. I samband med utställningen A History of Sex i Alingsås.
  2. I samband med nedtagandet av en affisch i ett kommunalt hus i Linköping.

Censur innebär att den offentliga makten helt förbjuder en viss uppfattning att yttras. Så har inte skett eller förslagits ske i någotdera av fallen. I Alingsås rörde det sig om huruvida kommunen skulle stödja en viss utställning. Att i en verklighet med begränsade resurser välja att inte stödja en viss utställning är inte censur utan ett nödvändigt förhållningssätt.* I Linköping handlade det om vilken standard kommunen ville upprätthålla i en av sina byggnader. I ingetdera fallet handlade det om att kommunen föreslogs tillämpa eller tillämpade censur. En privat finansiär hade kunnat stödja nakenutställningen; och affischen hade kunnat sättas upp på privat egendom eller utomhus.

Sedan kan jag ha synpunkter på a) om kommuner ska stödja konst överhuvudtaget och b) vilken standard eller smak kommuner ska följa. I fråga a) anser jag det vara tveksamt; i fråga b) tycker jag att både kd i Alingsås och tjänstemannen i Linköping står för icke tilltalande uppfattningar. Men det är inte principiellt fel att de har uppfattningar. Och det är definitivt inte ett uttryck för (en vilja till) censur.

Uppdatering: Att läsare meddelar en tidning att de inte tycker om publiceringen av affischen från Linköping är heller inte (krav på) censur – så länge krav inte reses på att staten ska förbjuda publicering av affischen.

_______________________

*Se Laila Freivalds kommentar i ett fall där indraget stöd till en tidskrift felaktigt liknades vid censur.

Universums tillkomst

wmap.jpg

Den dominerande teorin om universums tillkomst är numera inflationsteorin, som innefattar Big Bang, ett expanderande universum och en accelererande expansionstakt. Men Fokus rapporterar om två professorer i teoretisk fysik vid Princeton University, Paul Steinhardt och Neil Turok, som lanserar en alternativ teori om ett cykliskt universum i boken Endless Universe – Beyond the Big Bang. Från bokbeskrivningen:

According to this theory, the Big Bang was not the beginning of time but the bridge to a past filled with endlessly repeating cycles of evolution, each accompanied by the creation of new matter and the formation of new galaxies, stars, and planets.

En intressant implikation av denna teori är att tillvaron faktiskt inte har någon början: den har i en fundamental mening alltid funnits. Det kosmologiska gudsargumentet (som för övrigt är ett typexempel på att postulera säker kunskap när ingen kunskap finns) faller därför t.ex. platt till marken.

Två sportnyheter

Cristiano Ronaldo gjorde sitt 30:e mål för säsongen i Manchester United, då laget slog Lyon.

cristianoronaldo.jpg

Och Rafael Nadal tog sig vidare i tennisturneringen i Dubai.

rafael-nadal.jpg

Duktiga pojkar, det där! Mitt sportintresse är fortsatt starkt.

Ekonomer för höjd bensinskatt

Som Robert Östling påpekar är de flesta ekonomer positivt inställda till åtgärder som får ekonomiska aktörer att ta full hänsyn till de intäkter och kostnader (i vid mening) som de orsakar.* Det är därför många nationalekonomer förespråkar trängselskatt. Utan ett pris på att orsaka trängsel blir det ”för mycket” trängsel. I samma anda har professor Greg Mankiw startat Pigou-klubben.** Dess medlemmar förespråkar höjd skatt på bensin för att minska miljöproblemen. Helt i linje med Klimatberedningen, som presenterade sitt betänkande idag.

Själv är jag principiellt positiv till höjd bensinskatt, men frågan är hur man i praktiken hittar den optimala nivån. Det kräver bl.a. kunskap om miljöproblemens omfattning, att både kostnader och intäkter av t.ex. koldioxidutsläpp beaktas samt kunskap om effekterna av olika skattenivåer på konsumenternas beteende. Min egen förståelse av kunskapsläget är sådant att en ytterligare höjning nog är bra, all things considered, men att det är svårt att veta hur stor den bör vara.

Uppdatering: Just pga. nyss nämnda osäkerhet verkar det minst sagt fånigt med en politisk strid om huruvida koldioxidutsläppen ska minska med 40 eller 38 procent. PJ Anders Linder samt DN:s ledarsida kommenterar klokt och sansat.

_____________________

*Men se Andreas Berghs inlägg om att det tycks mer miljövänligt att flyga till Gotland än att åka färja. (Så skönt att höra för en båtsjuk människa!)
**Pigou var en engelsk ekonom som förespråkade användandet av skatter för att korrigera negativa externaliteter. Här presenteras ett antal medlemmar i Pigou-klubben, och här kan du lyssna på en podcast med Mankiw.

Depressioners positiva sidor

Psykiatern Paul Keedwell menar i ”Upsides of Being Down” att de flesta tenderar att underskatta depressioners positiva sidor. Dels finns det tillstånd som rymmer stora nedgångar men också stora uppgånger (bipolär sjukdom).* Dels kan även unipolära tillstånd, med enbart nedgångar, rymma positiva sidor:

To explain why depression has not been ‘bred out’ through Darwinian natural selection, theories have suggested that rather than being a defect, depression could be a defence against the chronic stress that misguided people can put themselves under. It is possible that depression defends us against the tendency to deny our true needs by chasing unobtainable goals and helps to bring these needs into sharper focus. More specifically, the proposed benefits are as follows: removal from a stressful situation, introspection, problem solving, the development of a new perspective, and reintegrating this with the community upon recovery.”

I vilket fall tycks det mig viktigt att se på depression på ett avslappnat sätt – forna tiders hysch hysch och skamkänslor hör inte hemma i en modern, upplyst tid. I de fall där medicinering och terapi behövs ska det givetvis erbjudas, men det utesluter inte ett erkännande av att allt inte behöver vara becksvart.

______________________

*Jag rekommenderar Stephen Frys högintressanta program om bipolär sjukdom, som sändes i två delar på BBC. Se delar ur programmet på YouTube. Se videoklipp om sjukdomen här.

Sexuella hierarkier

Jag fann denna figur över sexuella hierarkier intressant. Den är skapad av Gayle Rubin.* I den inre cirkeln återfinns de sexuella preferenser och handlingar som är accepterade av ”samhället”; i den yttre återfinns de som förkastas och stigmatiseras. Stämmer den inte ganska bra?

sexhierarki.jpg

Jag finner det viktigt att anlysera vem som bestämmer vad som hamnar i den inre och vad som hamnar i den yttre cirkeln. Vem har makten över våra tankar och attityder? Först när det är identifierat går det att klargöra hur dessa tankar och attityder (kan) förändras.

Låt mig genast peka ut religionen som den traditionella makthavaren på detta område. Attityderna hos gamla män som levde för tusentals år sedan och vars uppfattningar formulerades i ”heliga skrifter” har av någon märklig anledning satt sin prägel på tänkande runt sexualitet. Som tur är har deras auktoritet alltmer kommit att ifrågasättas och förkastas.**

Den relevanta frågan att ställa är: Vilka blir de sociala konsekvenserna av att acceptera en viss preferens och handling? Om dessa befinns goda finns ingen anledning alls att stigmatisera, tvärtom. Jag välkomnar en utveckling där mer och mer flyttas till den inre cirkeln, eftersom jag tror att mycket har förpassats till den yttre av dogmatiska och otidsenliga skäl.***

_______________________

*Rubin, Gayle (1984). ”Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality.” I Vance, Carole (red) Pleasure and Danger. London: Routledge. Den svenska översättningen av figuren återfinns på s 86 i Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur.
**Är måhända vissa typer av feminister den nya tidens auktoriteter på området?
***Man kan möjligen ifrågasätta strävandet efter att ”normaliseras” och att flytta in i den inre cirkeln. Är det egentligen så eftersträvansvärt? Varför över huvud taget bry sig om vad ”samhället” tycker? Är man stark tycker jag att man kan tänka så. Men många blir olyckliga av att förklaras ”onormala” eller ”onaturliga”. Därför tycker jag trots allt att ”normalisering” är av vikt i de fall de sociala konsekvenserna kan bedömas goda.

Värme uppskattas

snocykel.jpg

Det rapporteras att denna vinter har varit rekordvarm. Eftersom jag avskyr kyla och snö är detta något jag hälsar med stor tillfredsställelse. Bryan Caplan påpekar att många människor tycks dela min preferens för ett varmare klimat. En intressant fråga är: Bör denna preferens tillmätas vikt när klimatpåverkan analyseras? Jag har svårt att se varför den inte skulle det. En kostnads-intäktsanalys får inte negligera intäktssidan.

Skojig nationalekonom

schumpeter.jpg

Joseph Schumpeter brukade roa sina amerikanska studenter med följande anekdot:

As a young man, I had three ambitions in life: to become the world’s greatest economist, the world’s greatest lover, and the world’s greatest horseman. I never became the world’s greatest horseman.*

Schumpeter var dock inte bara skojig utan bidrog på ett högkvalitativt och innovativt sätt till samhällsvetenskapen genom sin teori om entreprenörskap och kreativ förstörelse, genom sin elitistiska demokratiteori och genom sitt digra arbete inom doktrinhistoria (där han bl.a. hävdar att Adam Smith inte hade originella tankar). The Theory of Economic Development är, enligt min Schumpeterkunniga kollega Dan, hans bästa bok. En ny och omtalad biografi har också kommit ut.

________________________

*Källa: Schumpeter, Joseph A. (1991). The Economics and Sociology of Capitalism. Richard Swedberg (red). Princeton, NJ: Princeton University Press.

Nytt system för helgdagar

I DN Ekonomi (27/2) stod det att Sverige toppar helgdagsligan i Europa: tillsammans med Portugal har vi 16 helgdagar per år (utöver söndagar). Rumänien har blott åtta. Jag skulle vilja reformera systemet med helgdagar.*

Jag förordar en privatisering. Det skulle innebära att staten inte proklamerar några helgdagar alls (inte heller söndagar) utan låter arbetstagare och arbetsgivare komma överens om ledigheten. Därigenom uppnås åtminstone två fördelar:

  1. Antalet lediga dagar blir flexibelt. Vissa kanske fördrar att arbeta mer, och då kan de förhandla sig till ett arbetsintensivt avtal (mot högre lön). Andra, som prioriterar ledighet, kan förhandla sig till fler lediga dagar (mot lägre lön).
  2. Staten tar inte ställning för att vissa dagar är ”värda” att vara lediga dagar. Nu säger staten att det inte ska arbetas under diverse kristna högtider, under en politisk högtid och under en nationalistisk högtid. Jag anser det otillständigt att staten sänder sådana signaler: den bör vara neutral till dessa fenomen (även om jag vet att det är svårt för staten att undvika att vara nationalistisk).

Som en second-best-lösning skulle jag förespråka att staten bestämmer antalet helgdagar men inte specificerar några särskilda helgdagar. Staten bestämmer då att alla ska vara lediga x dagar, men arbetsgivare och arbetstagare får komma överens om när dessa ska äga rum.

_________________________

*Från Wikipedia:

Helgdagarna regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Sverige har från och med 2005 två borgerliga helgdagar, första maj respektive Sveriges nationaldag. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen.

Musik binder samman

nyphilkorea.jpg

Arirang är inte bara min koreanska favoritrestaurang i Stockholm (testa för allt i världen deras bibimbap!) utan också en koreansk folksång. Den spelades av New York Philharmonic Orchestra under dess första besök i Nordkorea. Orkestern mottogs mycket väl, vilket illustrerar den universella kraften i väl utförd konstverksamhet.

Jag är emot bojkotter av diktaturstater, såväl på det ekonomiska som på det sportsliga och kulturella området. Utbyte, emotionell beröring, kontakt, upplevelsen av gemensamma intressen – allt det torde förstärka viljan till mänsklig gemenskap över nationsgränser och politiska system och, i längden, viljan till demokratisering och politisk enhet. I synnerhet den rena konstupplevelsen har potential att förena, oavsett kontext och kultur.

Höghus i Seattle

Det är att beklaga att byggnader av det här slaget, som nu planeras att byggas i Seattle, inte står att finna i Stockholm. (Malmö verkar mer storslaget i sitt tänkande.)

hoghus.jpg

Två risker med politiken

Kloka insikter hos John Stuart Mill i Considerations on Representative Government (1861):

The positive evils and dangers of the representative, as of every other form of government, may be reduced to two heads: first, general ignorance and incapacity, or, to speak more moderately, insufficient mental qualifications, in the controlling body; secondly, the danger of its being under the influence of interests not identical with the general welfare of the community.

Lagprövning i Sverige

En fråga som Grundlagsutredningen analyserar är lagprövning, med vilket avses en möjlighet för domstol att pröva lagars överensstämmelse med grundlagen.* I Sverige finns en sådan möjlighet, men den är kraftigt begränsad genom det s.k. uppenbarhetsrekvisitet (Regeringsformen 11 kap 14 §):

Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.”

Nu visar det sig att fem av sju partier förespråkar förstärkt lagprövning. Jag är både lite förvånad och lite besviken över socialdemokraternas motstånd – förvånad därför att partiets företrädare i den tidigare Demokratiutredningen förespråkade ett avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet och besviken därför att jag anser det principiellt viktigt att grundlagen tas på allvar. Kan man hoppas på att socialdemokraterna (och vänsterpartiet) körs över? Eller att socialdemokraterna ger med sig om de får något i utbyte, t.ex. minskat inslag av proportionalitet i valsystemet?

_________________________

*För mer fördjupning rekommenderar jag denna expertgruppsrapport till Grundlagsutredningen, som innehåller en diskussion av olika alternativ att förändra lagprövningen, alltifrån ett avskaffat uppenbarhetsrekvisit till inrättandet av en författningsdomstol, samt Löser juridiken demokratins problem?, en rapport till Demokratiutredningen med tre forskares argumentation i frågan. Se även detta tidigare inlägg om grundlagens ekonomiska konsekvenser.

Sötisdansare

Melodifestivalens fjärde deltävling gick av stapeln i afton. Linda Bengtzings blonde dansare får man som tur är se mer av. Linda själv såg ut som Posh Spice. A replica!

lindasdansare.jpg

Livet nära döden

Filmen Le temps qui reste (Tiden som återstår), regisserad av François Ozon, är en juvel. Den handlar om den unge modefotografen Romain, som får veta att han bara har en kort tid kvar att leva. Frågan är hur han hanterar denna nya kunskap. Vem ska han berätta för? Ska han acceptera behandling? Ska han leva annorlunda den tid han har kvar? På bilden tröstas han av sin mormor. (Finns så eleganta äldre kvinnor utanför Frankrike?)

romain.jpg

Själv tycker jag att det är frustrerande att inte veta hur länge livet varar. Skulle det vara en kort tid skulle jag nog leva ganska annorlunda än jag gör nu.

Etanol – en miljöfara?

Är man bekant med public choice frågar man sig ofta om politiska beslut är resultatet av intressegruppers påverkan. Jag undrar om inte detta perspektiv kan förklara en hel del av vurmandet för etanol. Ty det tycks som om detta drivmedel inte, allt beaktat, är särskilt miljövänligt. En ny studie av Steven Polasky (som förutom att vara professor vid University of Minnesota också är fellow vid svenska Beijerinstitutet) och en medarbetare, som publiceras i Science, tyder snarast på motsatsen:

Turning native ecosystems into ‘farms’ for biofuel crops causes major carbon emissions that worsen the global warming that biofuels are meant to mitigate.”

Tidigare amerikanska studier har gett liknande resultat – se detta varnande inlägg av professor Bengt Kriström m.fl.

Vi subventionerar miljöbilar med stora belopp; de flesta av dessa använder etanol; och en stor del av etanolen i Sverige kommer från andra länder, särskilt Brasilien, där miljöpåverkan är relativt stor och negativ. När man sedan ser vem som är Maud Olofssons rådgivare går tankarna till public choice-perspektivet igen. Som Bengt Kriström m.fl. skriver:

Jordbrukets och omvandlingsindustrins lobbyister har framgångsrikt etablerat en grön myt.”

Miljöfrågan är politiskt känslig – ingen tung politiker har mig veterligt ifrågasatt om det är klokt att stimulera fram en massivt ökad etanolkonsumtion. Antagligen beror det på att ingen vill uppfattas som ointresserad av miljöfrågor. Men om etanol inte ger upphov till bra nettokonsekvenser är det dags att, likt SLU-forskaren Torbjörn Rydberg, fråga sig om det inte finns bättre sätt att värna miljön.*

_______________________________

*Se även  Tyler Cowens fundering om ökad bränslesnålhet och lägre kostnader för drivmedel som är mindre miljöskadliga än olja och bensin, men icke desto mindre miljöskadliga, inte kommer att öka de totala miljöproblemen av bilkörning. (Själv cyklar jag.)

Fara med barnaga

Som tur är finns det en lag mot barnaga i Sverige (Föräldrabalken 6 kap. 1 §):

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Föräldrar har alltså inte rätt att göra vad de vill med sina barn. Men det finns, inte minst i religiösa kretsar, personer som trots det förespråkar aga, i enlighet med bibeln. Så här tycks t.ex. Livets Ords Ulf Ekman ha sagt vid ett besök i USA 1988:

We are facing a trial, and its coming up in December, for instigation to child abuse. Ha, ha, ha. Because you see, in Sweden you are not allowed to spank your kids, so we spank them anyway. You ask my son, he is here, he will tell you. So if the government tells us: You cannot do what’s in this Word, we tell them: ”We’re sorry, we will obey you, but not when it is contradicting to the Word.” So we told them that, and they got very upset. And we just enjoyed it.

Nu visar en studie att barnaga kan ge en oförutsedd bieffekt som Ulf Ekman et alii kanske inte är så förtjusta i:

Researchers have uncovered another damaging consequence of spanking: risky sexual behaviors, or even sexual deviancy, when the child grows up.